Jag river mina murar...

Tema: Skuld och Skam + Familjeroller

Det var en  tung dag idag. Jag tror att vi alla satt med tårar i ögonen vid något tillfälle.

Vi fick börja kvällen med att se en kortfilm som hette Isblomman (vill jag minnas), som var kring 30 minuter lång. Den handlade om en tjej i tonåren som har en pappa som är alkoolist. Det var en ganska rörande film, för jag kände igen mig rätt väl.

Efter filmen låg som hela rummet i tystnad. Ingen ville direkt säga något. Ledarna tyckte att vi skulle gå ett varv och berätta vad vi tänker och känner när vi sett den där filmen. Ena tjejen kunde knappt relatera till filmen (dock är hon där under lite andra omständigheter än just alkoholism), den andra tjejen kände igen sig (men kunde inte prata utan att börja gråta, vilket man förstår!), ledarna relaterade rätt mycket, även den tredje tjejen och jag själv.

Därefter fick vi ett papper med fyra rubriker av familjeroller; Hjälten, Syndabocken, Det tysta barnet, Clownen.  Under varje rubrik fanns olika "egenskaper" man kan besitta. Vi fick stryka under alla egenskaper vi kände igen i oss själva och därefter kolla vilka två familjeroller man passade mest in på. Sen drog vi ett varv till där vi fick berätta om dessa och vad vi tänker/känner.

Jag fick mest på Hjälten och Det tysta barnet. Tätt följt av Clownen, och sist Syndabocken (tidigare känd som Rebellen).

Efter fikat läste vi dagens "program" och svarade på en del frågor kring det. Minns inte riktigt var det var vi pratade om. Har så svårt att koncentrera mig när någon läser upp någonting för mig. Det hade i alla fall med familjeroller att göra.

Sen fick vi sätta oss/lägga oss bekvämt, sluta ögonen och lyssna medan en av ledarna gjorde en slags avslappningsövning. Hon ville att vi skulle föreställa oss att vi gick genom en skog, som ledde in i en trädgård där det stod ett stort träd som vi fick lasta av oss alla bekymmer, all skuld och skam... Och sedan vända oss bort från trädet och börja vandra mot ett kristallberg. Ju högre vi klättrade på berget - desto vackrare blev omgivningen och desto ljusare och varmare blev det. Och när vi stod där på toppen och tittade ner mot trädet så fick vi föreställa oss hur det skrumpnade bort, försvann och tog våra bekymmer med sig.

Jag har rätt svårt för såna där avslappningsövningar, för jag är så analytisk av mig. Jag fann mig själv med att sitta och tänka "men det där är ju helt ologiskt. det där behövde inte ens vara med i texten. totalt onödigt. om det hade stått såhär så hade det förmedlats på ett bättre vis" osv. Jag i ett nötskal.

Veckans bästa: Att tjejerna från Vindeln kom och umgicks med mig! Vi gick ut och dansade och hade roligt tillsammans, vilket var behövligt.
Veckans värsta: Att jag har märkt att folk som stått mig nära börjar ta avstånd från mig och skjuter bort mig, medvetet eller undermedvetet. Att jag märkt att dom oftast hellre trycker ner mig istället för att hjälpa mig upp.

Känslokort 1: En ensammen figur, med anledningen som står ovan.
Känslokort 2: En orolig figur, för det känns som att allt är bakvänt, upp och ner. 
Känslokort 3: En glad figur, för det kändes bra att vara tillbaka på Hållplatsen och åtminstone ha en fast punkt att komma tilllbaka till.