Jag river mina murar...

Jag är så arg just nu.

Jag är hemma hos mina föräldrar och som jag skrev tidigare så har dom röjt i mitt rum utan att jag vetat om det. Dom hade tryckt ner ALLT (förmultnande sopor, viktiga dokument, skor, teknikprylar, födelsedagspresenten till min flickvän, damm...) i en och samma stora sopsäck.

Mina skisser är förstörda, tillsammans med mina målarfärger. En ros som jag sparat länge, av sentimentalt värde, är sönderkrossad. Arbetsintyg, lönepapper och födelsedagskort är ihopknövlade...

Jag menar... Har dom ingen respekt..?

"Vi måste ju börja nånstans", säger dom, men vafan! Varför inte börja i skräprummet som i stort sett BETT om att få bli städat i flera år? Varför måste dom bums in i mitt rum så fort jag farit därifrån, när dom VET att jag inte är färdig med utflytten än..? Att jag fortfarande har saker där som jag vill ha kvar..?

Dom har ingen anledning, what so ever, att ens vara på övervåningen. Dom har inte varit där på flera år, så varför i helvete känner dom att dom "MÅSTE" dit nu..?

Jag hatar när dom gör så här! Och jag vet att dom gjorde det på fyllan, för det var i lördagskväll, vilket gör mig mer förbannad.

Och som jag också sa tidigare, så har jag jävligt svårt för när någon kliver in på mitt "revir" och försöker styra och ställa. Det blir kaos inombords och jag blir arg eller ledsen och stänger av.

Jag hade tänkt sova här ikväll, men det här huset äcklar mig.