Mardröm om sjukhusexperiment i Japan

2010-11-20 @ 09:04:00
Jag befann mig i ett sjukhus i Japan... Jag var i ett blandat omklädningsrum (både för kvinnor och män) och stod i duschen. Två män och en till kvinna var också där.

Vi hörde hur någon låste dörren från utsidan. Vi tittade oss fundersamt omkring. Ena mannen började känna gaslukt och hostade till. Han började andas i armvecket på sin tröja. Det fanns små rektangulära fönster som löpte längs taket runt hela duschområdet. Vi började öppna dom, alla hjälpte till. Gaslukten nådde även mig. Blev stressad och försökte få upp fler fönster. Jag sprang till mitt skåp som var brevid dörren, men gasen kändes starkare där så jag sprang tillbaka. Fick stickningar i käken, på halsen och under hakan. Kändes som att tungan höll på att domna bort.

Vi satte oss på varsin bänk utanför duschbåsen, flämtade och stirrade förskräckt runt omklädningsrummet. Tjejen, som satt till höger om mig, fick ett avtrubbat ansiktsuttryck. Hon ställde sig upp, gick långsamt bort mot skåpen... vände sig mot oss andra och fick något slags anfall. Hon föll till golvet med förvridet ansikte, skrek och krampade med uppspärrade, panikslagna ögon.

Vi andra tittade skräckslaget på varandra. Killen som satt två bänkar till höger om mig vred bort huvudet och ställde sig långsamt upp, precis som tjejen hade gjort. Därefter den andra killen som satt precis bredvid mig, med lika tom blick som de andra. Och tillsist jag. Jag kände hur någonting tog över. Jag var inte längre i kontroll. Någonting gjorde att jag ville ställa mig upp och gå bort mot skåpen.

Väl framme så tog någon tag om mina axlar och vred min kropp mot sig. Det var en hemsk japansk kvinna med svartröd kimono-aktig rock, svart tovigt hår... Kanske kring 40 år gammal. Hon såg inte snäll ut.

Hon gav mig en vision... Hon visade död och elände och satte skräck i mig. Sedan gav hon mig ett uppdrag, nästan som att jag var en robot. "Betala 2.09" sa hon med ekande, monoton röst. Långsamt gick jag (som i en trans) bort mot mitt skåp, drog fram min börs och plockade fram 3 kronor och presenterade det för henne.

Hon sa något som jag inte kunde urskilja... Något om att en del av uppdraget var fullbordat. Sen skrek hon det mest öronbedövande skrik... Jag får obehagskänslor bara av att tänka tillbaka på det. "AAAAAAAAAAAA", skrek hon medan hon vände och vred på sig. Hon såg helt galen ut. Sen försvann hon.

Jag blev vid medvetande igen och tittade mig omkring. Tjejen låg död i en blodpöl och killarna stod som statyer med ansiktena mot väggarna. Jag fick panik och kände att jag måste därifrån, för jag visste att hon skulle komma tillbaka. Jag sprang till mitt skåp, tog nycklar, börs och mobil och sprang ut ur omklädningsrummet.

Jag visste att någon skulle komma efter mig.

Någon jagar mig in till någon slags sovsal. Vita våningssängar, hängmattor och madrasser överallt. Många låg och sov. Alla var svarthåriga och låg så jag bara kunde se deras bakhuvuden.  Det var mörkt. Jag gömde mig bakom en stol som var full av vita huvudkuddar.

Bredvid mig, cirka en meter bort, låg en tjej på en madrass. Hon tittade på mannen som jagat mig, men var helt apatisk till min närvaro. Robotaktigt. Han såg mig inte. Han stod på andra sidan stolen och sa till tjejen "du kommer väl ihåg ditt uppdrag..?". Hon nickade, lade huvudet tillbaka på kudden och somnade om. Mannen vände och gick mot öppningen där alla våningssängar stod.

En av kuddarna på stolen gled ner och blottade mina ben. Jag lyfte upp tjejen som sov och försökte låtsas att mina ben egentligen var hennes, så att hennes överkropp dolde min. Mannen kom tillbaka och såg misstänksam ut. Han försökte bekräfta sina misstankar, men minns inte vad han sa.

Flickan sov fortfarande och jag började gråta bakom hennes kropp. Jag var livrädd. Han frågade flickan "varför gråter du?" och fick på sig ett kallt, otäckt ansiktsuttryck och kom närmare. Han fick syn på mig.

Han tog en hacka som stod lutad mot väggen, svingade och högg flickan i huvudet. Panikslagen tog jag en hacka från golvet och slog in den i hans panna. Han tittade oberört på mig. Jag tog tag i hans hår och högg honom i tinningen, huvudet, hakan, ansiktet... Han bara tittade på mig med en överlägsen blick.

Genomblodig och sönderhackad tog han tag om flickans huvud (hon låg fortfarande över mig)... Han vred huvudet hela vägen mot mig och man hörde riktigt hur nacken knakade och knastrade. Hennes döda ansikte var en decimeter ifrån mitt och hennes stora uppspärrade ögon skrämde vettet ur mig.

Mannen sa, med ett otäckt leende, "här har du henne", med hånande röst och det där öronbedövande skiket hördes igen. AAAAAAAAA!... Och jag vaknade. Pulsen i 120, livrädd och förvirrad. Genomblöt av tårar med skriket ekandes i huvudet.

En av de mest obehagliga drömmar jag haft på länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

        Kom ihåg mig?
RSS 2.0