Mitt tidigaste minne av självmordstankar
2010-10-17 @ 20:32:33
Första gången jag tänkte på att ta självmord gick jag i 3:an, om jag minns rätt (eller var det 4:an?). Jag var mobbad, hade dåligt självförtroende, hade nästan inga vänner... Jag minns inte så mycket av den tiden, men jag minns att jag kom hem från skolan en dag när ingen var hemma och satte mig vid köksbordet och skrev ett "självmordsbrev" till mina föräldrar.
"Hej mamma och pappa,
Det var inte erat fel. Jag ville.
Jag älskar er. Glöm inte det!"
Jag la lappen på köksbordet, gick till knivlådan och hämtade den största kniven jag kunde se. Jag ställde mig mitt på köksgolvet, tog ett hårt grepp om kniven och försökte trycka in den i magen. Jag var för svag, rent fysiskt, och alldeles för rädd för att genomföra det. Jag grät floder medan jag stoppade tillbaka kniven i lådan och knövlade ihop lappen.
Jag har aldrig berättat särskilt ingående om det här för någon, men nu är allt sagt. Åtminstone av det jag minns om det här tillfället.
"Hej mamma och pappa,
Det var inte erat fel. Jag ville.
Jag älskar er. Glöm inte det!"
Jag la lappen på köksbordet, gick till knivlådan och hämtade den största kniven jag kunde se. Jag ställde mig mitt på köksgolvet, tog ett hårt grepp om kniven och försökte trycka in den i magen. Jag var för svag, rent fysiskt, och alldeles för rädd för att genomföra det. Jag grät floder medan jag stoppade tillbaka kniven i lådan och knövlade ihop lappen.
Jag har aldrig berättat särskilt ingående om det här för någon, men nu är allt sagt. Åtminstone av det jag minns om det här tillfället.
Kommentarer
Postat av: JD - Gastric Bypass opererad
kära nån!! :O börjar nästan gråta när jag läser och ser det framför mig..
hoppas du inte är inne på den banan fortfarande?
